Juridisk AI behöver ett processminne

Vi pratar om AI hallucinationer men missar en annan risk i tvistemål. Debatten om AI i juridiken har till stor del handlat om risken för felaktiga svar och påhittade rättsfall. Det är en viktig diskussion. Men för den som arbetar med tvistemål finns en annan utmaning som fått betydligt mindre uppmärksamhet: AI måste inte bara kunna ge ett bra svar här och nu utan måste kunna hålla ihop ett mål som förändras över tid.

Tvistemål och AI

Ett tvistemål är inte en enskild fråga som ska besvaras utan är en process som kan pågå i månader eller år.Under den tiden tillkommer nytt material, yrkanden justeras och grunder utvecklas. Nya omständigheter förs in, bevisning åberopas eller faller bort. Motparten medger vissa uppgifter och bestrider andra. En uppgift i ett nytt dokument kan förändra betydelsen av något som lämnades in flera månader tidigare.

För juristen är det självklart att allt detta hör ihop men för AI är det inte lika självklart. 

Ett korrekt svar kan ändå bli fel i målet

Mycket av dagens AI-användning bygger fortfarande på att juristen ställer en fråga och får ett svar: sammanfatta det här dokumentet, analysera den här rättsfrågan eller skriv ett utkast utifrån det här materialet.

Det kan fungera mycket bra.

Problemet uppstår när ett lokalt korrekt svar inte stämmer med målet som helhet.

Anta att en jurist i början av ett mål använder AI för att analysera kärandens påstående om när ett visst avtal ingicks. Några månader senare kommer ny bevisning som förändrar tidslinjen. Därefter justeras argumentationen och motparten medger dessutom en omständighet som tidigare varit tvistig.

Om AI senare används för att ta fram ett nytt utkast räcker det inte att den kan formulera en övertygande juridisk text. Den behöver arbeta utifrån det aktuella processläget och förstå vilka uppgifter som fortfarande gäller, vilka som har förändrats och hur de påverkar resten av målet.

Annars kan resultatet vara språkligt övertygande och juridiskt plausibelt – men bygga på en bild av målet som inte längre är aktuell.

Ett tvistemål är ett nät av beroenden

Det här blir särskilt tydligt i tvistemål eftersom informationen inte bara ska lagras utan måste sättas i relation till annan information.

Fakta hänger ihop med rättsfakta. Rättsfakta hänger ihop med grunder. Grunder ska bära yrkanden. Bevisning ska styrka relevanta omständigheter. Motpartens inställning påverkar vad som faktiskt är tvistigt.

När en del förändras kan därför flera andra delar påverkas.

Det är också här skillnaden mellan att använda AI för textproduktion och att använda AI som stöd genom en juridisk process blir tydlig.

Att sammanfatta 30 dokument är en sak. Men att förstå att ett nytt mejl motsäger en tidigare uppgift i tidslinjen, att motsägelsen påverkar ett åberopat rättsfaktum och att den i sin tur har betydelse för hur en viss grund bör bedömas är något annat.

För den typen av arbete räcker det inte att AI är bra på språk. Den behöver arbeta med struktur och sammanhang.

Juridisk AI behöver ett processminne

När vi pratar om AI ”minne” handlar det därför inte bara om hur många dokument eller tokens en modell kan läsa samtidigt. Ett långt kontextfönster är inte samma sak som ett tillförlitligt processminne.

Det centrala är om systemet kan hålla en aktuell och spårbar bild av målet: vilka omständigheter som åberopas, vad som är tvistigt, vilka yrkanden och grunder som gäller, vilken bevisning som hör till vad och vad som har förändrats under processens gång.

Det behöver dessutom gå att förstå var informationen kommer ifrån. För juristen måste det vara möjligt att gå tillbaka till källmaterialet, kontrollera AI slutsats och själv göra den slutliga juridiska bedömningen. Det är en betydligt högre ribba än att få ett välformulerat svar från en språkmodell.

Hallucinationer är bara en del av kvalitetsfrågan

Det har med rätta lagts stor vikt vid hallucinationer som vi även delat en artikel kring. Ett AI-system som hittar på ett rättsfall eller en källa är uppenbart problematiskt i juridiskt arbete.

Men ett system behöver inte hitta på någonting för att leda juristen fel.

Det kan använda en gammal uppgift som senare har korrigerats. Det kan missa att motparten ändrat inställning. Det kan behandla två motsägelsefulla uppgifter som om båda fortfarande vore giltiga. Eller så kan det analysera ett dokument korrekt utan att förstå vad dokumentet förändrar i målet som helhet.

Den typen av fel är svårare att upptäcka eftersom resultatet fortfarande kan se rimligt ut.

Och ju mer AI integreras i juristers löpande arbete, desto viktigare blir därför frågan om kontinuitet.

Nästa steg är inte bara bättre svar

AI kommer sannolikt att bli allt bättre på juridisk research, sammanfattningar, analys och textproduktion.

Men för processjuridiken bör vi ställa högre krav än så.

Vi bör fråga hur AI-systemet hanterar förändringar över tid. Hur det skiljer mellan aktuella och inaktuella uppgifter. Hur fakta, yrkanden, grunder och bevisning kopplas samman. Hur en jurist kan kontrollera källan bakom en slutsats. Och vad som händer när nytt material förändrar den tidigare bilden av målet.

Den viktiga frågan är alltså inte bara om AI kan läsa ett tvistemål utan om AI kan följa det.

För i en juridisk process räcker det inte att komma ihåg vad som stod i dokumenten - man måste förstå vad som fortfarande gäller. 

Om du behöver hjälp med detta - testa LexBox.